Opus caementicium är en byggteknik som använder sig av betong. Den användes av romarna och tillverkades likt alla sorters betong av krossat bergmaterial som med hjälp av ett bindemedel och vatten hårdnade över tid. På den romerska tiden var bergsmaterialet som man brukade gips och man använde bränd kalk som bindemedel.
Armerande material
På den romerska tiden använde man sig inte av armerande material, såsom armeringsjärn, för att förstärka konstruktioner. I samtiden är det dock ovanligt att man bygger saker av betong utan armerande material, eftersom materialet i sig inte är särskilt hållbart när det kommer till större konstruktioner som vi ofta ser idag.
Ytbeklädnad och modern användning
I det flesta fall ville man, precis som nu, dölja den råa betongytan med hjälp av någon sorts beklädnad. Olika tekniker för detta var karaktäristiska för olika tidsperioder. Exempelvis Opus latericium, som är murverk med regelbundna skift av tegelsten. Numera döljer man den råa betongytan genom att släta ut den något.
Nya vetenskapliga genombrott angående romersk betong har väckt stor uppmärksamhet i media och industri. Romersk betong har ovanligt lång hållbarhet, en minskad miljöpåverkan och är dessutom markant billigare jämfört med andra byggmaterial som ofta används. På grund av detta har fler och fler företag och bygder börjat utforska användningsområden för romersk betong.